Instrumenten

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Soprannyckelharpa

Soprano-nyckelharpa

 

Nyckelharpa i ”vanlig” storlek, byggd 1988 av Lennart och Johan Hedin.

Lek: 62 nycklar i tre rader.
Mensur 400mm.
Stämning: A i basen och melodisträngarna g-d-a.
12 resonanssträngar

 

Johan berättar: Jag tror detta är tredje nyckelharpan min far byggde. Vid det här laget var jag själv så pass invigd i musiken att jag började hjälpa till och ha åsikter om byggandet. Efter en tid ville jag utöka antalet nycklar, vilket vi också gjorde tillsammans undan för undan vid flera tillfällen. Vi förlängde de undre raderna och byggde på leklådan med nytt virke för att kunna göra nya portar för de nya nycklarna. En del nedböjda nycklar i översta raden fick bytas ut mot raka för att ge plats åt de förlängda undre raderna. Till slut var leken så lappad och lagad att vi beslutade att bygga en helt ny lek och det är denna som sitter på nu. Den blev precis färdig inför uppspelningen till Zornmärket i Växjö 1992, men den var dess värre inte helt injusterad, så någon nyckel fastnade under uppspelningen, vilket snabbt fick åtgärdas med en snabb rörelse mitt i låten. Men ett silvermärke blev det ändå som tur var!

Oktavnyckelharpa

Octave-nyckelharpa

 

 

Oktavnyckelharpan är byggd 1996 av Lennart och Johan Hedin.

Lek: 62 nycklar i tre rader.

Mensur: 510mm

Stämning: D i basen och melodisträngarna g-d-a, samtliga en oktav under soprannyckelharpan.

12 resonanssträngar

 

Johan berättar: Instrumentet kom till som ett experiment  att göra en större nyckelharpa, stämd en oktav lägre än den vanliga. Under ett samarbete med sångerskan och multibegåvningen Milla Jovovich, USA kom idén om ett större instrument för att kunna ackompanjera hennes sång i en lägre oktav. Min far och jag började med att skära ut en mall i kartong för att få en känsla av hur stort vi kunde göra instrumentet och det ändå skulle vara spelbart för mig. Helt skräddarsytt med andra ord.

 

Nyckelharpstråkar

Nyckelharpa bows (Hedin)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag började spela med en typ av nyckelharpstråke som var gällande för kromatiska nyckelharpor i början av 1980-talet och som nog är den vanligaste typen i Sverige fortfarande. Den med en förhöjning uppe vid spetsen, men som utrustats med en rörlig frosch som kan flyttas och spänna taglet med en skruv. Den tillät en ny stråkfattning då inte taglet behövde spännas med tummen som tidigare. I min ungdom bodde jag en tid  i London (i EMI:s studiolägenheter på Abbey Road – faktiskt!) för att arbeta för skivbolaget med lanseringen av Milla Jovovich  platta. Där realiserade jag mina tankar om att använda en stråke av barockmodell till nyckelharpan. Jag gjorde först ett par egna prototyper, som dock inte blev tillräckligt bra. Jag letade då upp Mathew Coltman i västra London. Jag kom dit och visade mitt underliga instrument från Sverige och visade honom hur jag spelade och sa att jag önskade att han gjorde en stråke på prov till mig. Jag angav några önskade mått och bad honom göra den så billig som möjlig, för det hela var ju ett oprövat kort. Det är stråke nummer 2 ovan och det är den jag fortfarande har som förstastråke till soprannyckelharpan. Nummer 1 och 3 är varianter för samma syfte och nummer 4 är gjord för oktavnyckelharpan.

Cittern

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Cittern byggd av Mats Nordwall, Stockholm. www.nordwallinstrument.com

5 körig (10 strängar), stämd från bas-sidan CFCGC

Mensur 645 cm. Lock i sitkagran, sarg/botten i Brazilian rosewood.

Miksystem: Inbyggt B-Band 2 source-system.

 

De två lägsta strängarna är nylonsträngar, men med stålsträngar som oktavsträngar. De övriga strängarna är likstämda stålsträngar. Här är setet och dimensionerna jag använder: (10 strängar, från bas-sidan)

Elixir Bronze 0.32, Hannabach H-9 medium tension (nylon), Elixir Bronze 0.24, Hannabach E-6 low-tension (nylon), Elixir Bronze 0.32, Elixir Bronze 0.32, Elixir Bronze 0.22, Elixir Bronze 0.22, Elixir plain steel anti-rust 0.13, Elixir plain steel anti-rust 0.13.

 

Om min Nordwall Cittern: Jag träffade Mats Nordwall när jag blev ombedd att bedöma hans examensarbete som intrumentbyggare, en 8-strängad variant av ett liknande instrument. Jag fastnade genast för tonen och hantverket. Mats är ganska ensam i norden om att bygga den här typen av instrument med dragstall, det vanligaste är annars tryckstall av samma typ som man oftast ser på mandoliner. Detta gör att instrumentet svarar på ett helt annat sätt, samt får i mitt tycke en betydligt mer formbar ton. ( Dock säkerligen även i kombination med beribbningen och alla andra små trix och idéer). Jag bad honom att ta alla måtten från mitt gamla instrument och sedan bygga sin egen version av detta. Dvs konstruktions- och ljudmässigt helt efter sina egna idéer, men med halslängd, halsform, och kroppens yttermått baserad på min tidigare Cittern, samt liksom den med ett extra strängpar på bas-sidan. Resultatet av beställningen blev detta fina instrument, som sedan dess har fått följa med på nästan varenda spelning och inspelning, och som dessutom har blivit en av hans populäraste modeller hos efterföljande beställare.

Gitarrer

Esbjörn spelar i duon med Hedin främst på två olika gitarrer, en nyare och en äldre.

406665_10151334440311422_1434896985_n

 

 

Gitarr L-00, byggd av Lars Rasmussen.

Lock av Adirondack, Botten/sarg av Brazilian rosewood.

www.rasmussenguitars.com

 

 

 

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

 

Gitarr – Martin & Co.

Model M-36.

 

 

 

 

 

Om Gitarrerna: Gitarren byggd av Lars Rasmussen specialbeställdes under inspelningarna av min soloskiva 2008, när jag i samband med dessa hade fått låna ett av hans instrument. Rasmussen tog efter mina önskemål fram en modell baserad på formen av en gibson L-00, men byggd efter sina egna akustiska principer. Den är kanske framförallt ämnad för fingerpicking, men låter fantastiskt även med plektrumspel. På den första Hazelius-Hedin-plattan, ”Om du ville människa heta”, var det enbart denna gitarren som användes (såklart i sällskap med min Nordwall-Cittern).  På nya skivan ”Sunnan” fick jag även tillfälle att använda mitt senaste fynd, en martin M-36 som kanske har sett sina bästa dagar rent utseendemässigt, men låter helt fantastiskt. Den användes på låtarna ”Tretton år”, ”Jungfrun och Greven” och ”Läkarekonsten”. På de övriga gitarrlåtarna på skivorna är det alltså Rasmussen-gitarren jag spelar på.

Gitarrstämningar: I Hazelius-Hedin-sammanhang använder jag oftast (från bas-sidan) D A D G A D – stämning på gitarrerna. Det var den första stämningen jag lärde mig spela gitarr på och den används bl.a. mycket i irländsk folkmusik. På vissa låtar stämmer jag D A D Fiss A D och ibland även s.k ”drop-d-stämning”, dvs. ”vanlig” gitarrstämning, men med bassträngen nedstämd till D. På senare tid har jag även börjat använda mig av s.k. ”Öppen G-stämning”, d.v.s: D G D G H D.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA